Kolumnist

Stockholm. På Socialstyrelsen i Stockholm finns en veritabel guldgruva. Där ligger ansökningar från 774 läkare – de flesta syrier – som vill börja arbeta snarast.
Om alla dessa personer kan börja på sjukhus och vårdcentraler har du och jag och alla andra i Sverige tjänat över två miljarder kronor.

Matematiken är enkel. En svenskutbildad läkares totala utbildningskostnad från dagis till och med universitetet är cirka 3,25 miljoner kronor, enligt en utredning från akademikerfacket Saco.
I så måtto är Basel Abed Alaziz rena klippet för Sverige.

Han sitter tillsammans med sin fru Abeer på kaféet i Folkets hus där det pågår en läkarmässa. Det är inte vilken mässa som helst. 350 läkare och tandläkare, de flesta från Mellanöstern, har samlats för att höra varför de måste vänta så länge på sina svenska legitimationer, varför Socialstyrelsen dröjer med besked.
– Mina fingrar stelnar, säger Basel och håller upp två kraftiga händer, händer det kliar i, händer som vill göra det de är ämnade för.

Han är ortopedkirurg. Han är laddad med betyg, arbetsintyg, eximinationsbevis, listor över operationer (i Syrien såväl som Jemen dit han flydde – sedan bröt krig ut där också), bevis på att han klarat den erforderliga kursen i svenska – papper, stämplar, stämpelmärken à tolv syriska pund för erlagda avgifter, vidimerade översättningar – en hög av dokument som ska visa att Basel Abed Alaziz går att lita på!

Abeer är ingen passiv medföljare. Hon är civilingenjör specialiserad på trafiksäkerhet och driver på: varför dröjer Basels legitimation så länge? Hon börjar gråta i förtvivlan.

Vi går upp i salarna där läkarna står i grupper och diskuterar, de köar framför representanterna för Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Det är kokhett i rummen och kokhett inom människorna. Vakter cirklar omkring för att hålla ordning.

Vi behöver läkare i Sverige. Läkarna som flytt hit behöver oss. Så varför tar det så lång tid för dem att komma i arbete?
Sverige är knappast mer byråkratiskt än andra välfärdsstater, i många fall är det nog tvärtom.

Ändå är det som om dessa människors alla dokument kastats ut i ett Sargassohav där de sedan driver runt, runt utan att komma någon vart. De 774 läkarna som anlänt i år är inte ensamma. På Socialstyrelsen ligger 1 797 ansökningar gällande 21 legitimationsyrken, från apotekare till tandläkare.

Basel lämnade in sin ansökan 29 oktober – 2014. Han ombads att inlämna kompletterande uppgifter – femte juni 2015.
Det tog alltså sju månader för Socialstyrelsen att be om de övriga dokument som behövdes för att granska ansökan.

Tionde juli 2015 registrerar Socialstyrelsen Basels svar. Han har skickat de begärda handlingarna utom en.
”Dokumentet som visar intyget om grundutbildningens kurser och dess betyg sitter tyvärr fast på universitetet i Aleppo. På grund av kriget. Dokumentet ligger klart men det finns ingen som kan ta sig dit och hämta det…Vi skulle vara tacksamma om ni kunde återkoppla till oss snarast så vi vet hur vi skall gå vidare”, skriver Basel.

Sista meningen fångar mig: återkoppla, snarast, gå vidare. Basel Abed Alaziz är ännu en flykting som plockar upp svenskt managementspråk för att visa att han är med i spelet, på banan, samarbetsvillig, framåt och inte rädda för att hugga i.
Och sedan händer inget.

310 000 för en läkare

310 000 kronor kostar det i genomsnitt att validera en invandrad akademikers utbildning. Det betyder att hans eller hennes utbildning godkänns i Sverige. I summan ingår eventuella kompletterande studier och svenskundervisning.
—
Trots att samhället kan tjäna enorma summor på att få utländska akademiker i arbete satsar Sverige nästan ingenting på att så ska ske. 2014 avsattes 70 miljoner kronor till kompletterande utbildning för invandrade akademiker. Det motsvarar färre än 30 personer.
—
Av Sveriges akademiker hade 84,1 procent arbete 2013. Om de var födda här. För de som var födda utomlands var sysselsättningsgraden 75,7 procent.
Källa: ”Vad kostar en akademiker?” Saco 2015.

Pernilla Ek är enhetschef på Socialstyrelsen. Hon tar emot i myndighetens nya lokaler med fantastisk utsikt över Riddarfjärden.
– Det är exceptionellt med så många ansökningar, 774 från läkare utanför EU bara i år. Antalet ansökningar har fördubblats på tre år.

Det handlar om patientsäkerhet, säger hon. Dokumenten måste granskas, läkarna måste klara kunskapsproven som socialstyrelsen anordnar två gånger om året.

Kontrollen kompliceras av att det numera går att köpa äkta handlingar – falska äkta handlingar. Det syriska hälso- och sjukvårdsdepartementets tryckeri ligger nämligen i staden Raqqa som kontrolleras av terroriströrelsen IS.
– De fortsätter att trycka intyg och betyg och säljer dem via Turkiet.

Socialstyrelsen försöker komma bort från dokumenten och se på individernas faktiska kompetens. Man vill införa ett nytt system med kortare praktik under vägledning av svenska kolleger. Kapa utredningstiden.
Människor bryts ner av att vänta och ingen lär sig bra svenska genom att gå hemma.

18 personer handlägger alla dessa ansökningar. Någonstans i Sargassohavet flyter Basel Abed Alaziz handlingar.
Varje dag studerar han svenska men han har också börjat med tyska.
– Ifall jag måste flytta vidare, säger han. Mina händer stelnar.